måndag 21 juni 2010

Ett mål gör ingen karriär

Jag vill inte på något sätt ta ifrån Linus Hallenius det mål han gjorde i superettan igår. Men det målet betyder inte automatiskt att han är Sveriges nästa stjärna på fotbollshimmelen.

För ett par år sedan gjorde Andrés Vasquez ett drömmål i IFK Göteborgs tröja. Men i övrigt var säsongen inget glädjeämne för Vasquez som mestadels var bänkad under Göteborgs guldsäsong. Hela världen kunde dock se Vasques drömmål på youtube och han fick många ögon på sig. Peru ville ha med honom i landslaget och trots en ganska svag säsong i Göteborg blev det proffskontrakt med FC Zürich. Tiden i Zürich har inte varit någon dans på rosor för Vasquez.

Fotbollstalanger finns det gott om i detta avlånga land. Vi har under åren läst om fotbollsjuniorer som har fått ungdomskontrakt med storklubbar ute i europa. Men sen hör vi inte av dem mera. Det är inte många som lyckas. Jag tror att flera skulle göra gott i att välja den längre vägen via allsvenskan för att bli utlandsproffs.

Nu lär Hallenius ha haft en bra säsong i övrigt. Som jag skrev tidigare så önskar jag inte på något sätt att han hade haft drömmålet ogjort. Men nu har han ögonen på sig och det innebär förmodligen en viss press. Jag hoppas att han lägger ner hårt jobb och att han gör dom rätta valen i sin fortsatta karriär.

Här följer de två drömmålen jag pratar om:

Hallenius



Vasquez

söndag 20 juni 2010

Flest mål i VM-historien

För att ta sig in på listan över mesta målgörare i VM-historien behöver man ha spelat ett par VM-turneringar. Ja, om man nu inte heter Just Fontaine som gjorde hela 13 mål på en turnering. Men det var en annan tid då.

Så här ser topplistan ut idag:

1.Ronaldo (BRA) 15 mål
2.Gerd Müller (GER) 14 mål
3.Just Fontaine (FRA) 13 mål
4.Pelé (BRA) 12 mål
5.Sandor Kocsis (HUN) 11 mål
-.Jürgen Klinsmann (GER)
-.Miroslav Klose (GER)
6.Helmut Rahn (GER) 10 mål
-.Teofilio Cubillas (PER)
-.Gary Lineker (ENG)
-.Grzegorz Lato (POL)
-.Gabriel Batistuta (ARG)

Bara en spelare på denna lista spelar i årets VM-turnering. Det är Miroslav Klose och han såg ju rött i senaste matchen vilket innebär att han är avstängd i nästa match. Jag tror dock att han kan komma att avancera på denna lista eftersom Tyskland brukar ta sig långt.

Gerd Müller toppade länge denna lista. Men när Ronaldo gjorde mål på ett friläge i sextondelsfinalen mot Ghana i VM 2006 gick han upp i ensam ledning på 15 mål.

Här kommer ett youtube-klipp med Ronaldos samtliga mål i VM-turneringar:

lördag 19 juni 2010

Just Fontaine


Han föddes 1933 i Marrakech i Franska Marocko. Han flyttade sen till Casablanca där hans fotbollskarriär tog fart. Nice fick upp ögonen för honom och värvade honom till Frankrike 1953. Efter ett par år i Nice flyttade han till Stade de Reims där han fick spela med Raymond Kopa. Totalt gjorde Fontaine 165 mål på 200 matcher i Ligue 1 och han vann två mästerskap.

Men det är faktiskt för sina insatser i VM-sammanhang som Fontaine är mest känd runt om i världen och då spelade han i bara ett VM-slutspel. Han spelade för "de blå" i VM 1958 i Sverige. Frankrike tog brons efter att ha vunnit över Västtyskland i bronsmatchen med 6-3. I den matchen gjorde "Justo" 4 mål och totalt gjorde han 13 mål i hela VM-turneringen. Ett mycket svårslaget rekord.

Fontaine blev tvungen att avsluta sin karriär 1962 pga. en efterhängsen skada. Han påbörjade 1967 en karriär som tränare då han tog sin an Frankrikes landslag. Men det jobbet varade endast över två träningsmatcher. Efter sejourer i Luchon, Paris-Saint Germain och Toulouse blev han 1979 tränare för det Marockanska landslaget i två år.

Fontaine var även med och bildade det franska spelarfacket 1961.

torsdag 17 juni 2010

Bollen är rund


Världens största fotbollsfest är utom tvivel fotbolls-VM. Sverige är inte med, men det är ändå många runt om i landet som tittar. Själv har jag de senaste åren tappat lite intresse för fotbollen på samma gång som intresset för ishockey har ökat. Men nu när det är fotbolls-VM så ser jag så mycket jag bara kan.

Naturligtvis kan man aldrig undvika att det blir olika "snackisar" runt VM-turneringar. Man kan heller inte undvika oika negativa rapporteringar. Nu har det kanske inte varit så mycket av den sorten eftersom mästerskapet hittils inte har förknippats med fotbollsvåld.

Men de olika snackisarna känner vi ju till. Den största är kanske "vuvuzelan". Jag kan säga helt ärligt att den har inte stört mig ett dugg i TV-rutan. Men jag har förstått att många tittare inte uppskattar den och på arenorna kan jag tänka mig att den inte är alltför angenäm. Vi har fått indikationer på att spelarna inte hör varandra ibland.

Vad som också har varit en snackis är faktiskt själva fotbollen. Detta gör mig ytterst besviken. Varför ska man ta fram någon märklig boll till det största vi har, nämligen VM. Nej, spela med någon sorts standardiserad FIFA-boll. Själva fotbollen är inget man ens ska behöva ha åsikter om. Allt handlar ju om den trots allt!

Nu tycks det inte ha blivit särskilt många mål så här i inledningen heller. Vilket jag har förstått är meningen med den nya bollen. Den nya oberäkneliga bollen öppnar också upp för kommentarer såsom Morten Olsens om Danmarks självmål. Han sa något i stil med: "Det är sådant som händer, man vet aldrig med den här bollen."

Så snälla FIFA, till nästa VM kan ni väl ta fram en helt vanlig fotboll!

söndag 6 juni 2010

Final i franska öppna

För 10 år sedan mötte jag upp en polare på stan. Min polare berättar att han under dagen har sett finalen i franska öppna mellan Gustavo Kuerten och Magnus Norman. Jag blev stum och kom på att jag helt hade glömt att titta på den matchen. Brasilianaren Kuerten vann förövrigt just den finalen mot Magnus Norman.

Idag är Norman tränare för ingen annan än Robin Söderling. Söderling ska ju som bekant spela final mot Rafael Nadal i franska öppna.

Den matchen kommer jag inte att missa.

onsdag 2 juni 2010

Ivan Pedroso


Mitt senaste inlägg om Eric Umedalen fick mig att fundera över rekord som inte har godkänts.

Jag drog genast till minnes att kubanen Ivan Pedroso hoppade 8,96 i Sestriere 1995. Detta var alltså 1cm längre än Mike Powells världsrekordhopp i Tokyo 1991.

Men rekordet skickades aldrig till IAAF för godkännande. Omständigheterna var att en funktionär hade skymt vindmätaren vid samtliga Pedrosos hopp. Först angavs vinden till godkända + 1.2 m/s. Men detta kunde inte fastställas pga. oklarheterna runt vindmätaren. Det ska sägas att väldigt få hopp genomfördes i godkänd vind i denna tävling.

Om Pedroso var tvungen att lämna tillbaka sin Ferrari vet jag inte. Han vann nämligen en sådan vid rekordtillfället. I varje fall var Pedroso beredd att gå vidare i sin karriär för att försöka slå rekordet. Men kubanen slog aldrig Powells rekord. Däremot vann Pedroso 4 VM-guld och 1 OS-guld.

måndag 31 maj 2010

Eric "Umedalen" Johansson


Eric Umedalen(hette Johansson fram till 1947) är, förutom ett par dopningsfällda idrottare, kanske känd som den svenska idrottshistoriens största fuskare.

Han föddes i Stora Skedvi i Dalarna 1904. I ungdomsåren började han som sprinter i Säters IF och spelade även fotboll för samma klubb. Han hade goda 11,2 som personligt rekord på 100m. Det var förbundstränaren Hugo Sjöblom som fick Eric att testa på släggkastning innan en klubbmatch i Sala, eftersom det saknades släggkastare.

1934 flytttade Eric till Umeå för att jobba på Umedalens Sjukhus. Mentalsjukhuset på Umedalen invigdes 1934 och kom att bli en stor arbetsplats i Västerbotten. Här kom Eric att jobba i drygt 11 år och det var också i Umeå och i Umedalens IF som han utvecklades som släggkastare.

År för år förbättrade Eric sitt personliga rekord. Debutåret 1934 hade han som bäst kastat 36,75. Han var ingen ungdom mera, men det hindrade inte honom att som 38-åring kasta över 50m. Året var då 1942. Två år senare var det dags för svenskt rekord på Umedalens IP. Han kastade det internationellt gångbara 56,98! Den ständige konkurrenten Bo Ericsons svenska rekord var slaget, men omständigheterna diskuterades. Hade allt gått rätt till denna kyliga oktoberdag på Umedalens IP? Till slut godkände dock idrottsförbundet rekordet. Alla var förbryllade! Nu var Eric i världstoppen. Ett år senare som 41-åring fick han också debutera i landslaget.

1946 lämnade han Västerbotten och flyttade ner till Lund för att tävla för Malmö AI. Enligt utsago för att få en längre sommarsäsong. Samma år tog han sitt enda SM-tecken med ett kast på 55,92 och han tog även silver i EM med resultatet 53,54. Eric kastade vid ett antal tillfällen över det svenska rekordet igen. Men det var alltid olika tävlingsregler som inte godkände dessa rekord.

Säsongen 1947 satte Umedalen ett nytt svenskt rekord på 57,41 vid tävlingar i Örebro. Detta rekord godkändes. Ett par dagar senare vann han en tävling i Trollhättan tätt följd av Bo Ericson och Filip Karlsson. Alla hade kastat med Umedalens slägga. Karlssons längd på kasten förvånade många.

Till tävlingarna på Slottskogsvallen i Göteborg sändes nu en kontrollant. Kontrollanten var ingen mindre än stadionchefen och svenska idrottsförbundets ordförande Tage Ericsson. Vid denna tävling överskred Bosse Ericson det svenska rekordet med sensationella 58,57 mot Umedalens 53,96. Det blev dags för kontrollvägning av släggorna och Ericson hade kastat med Umedalens slägga. Det uppdagades nu att Umedalen hade haft med sig två släggor. En slägga som var den som kontrollvägdes innan tävling och den som Umedalen tävlade med. Tävlingssläggan vägde 450g mindre.

Umedalen påstod sig endast ha använt sig av denna slägga vid ett par enstaka tillfällen. I varje fall blev nu Umedalen avstängd på livstid och de flesta rekorden ströks. Många var förvånade att denna trevliga idrottsman var en fuskare. Finns även många som ansåg att livstidsstraff var för hårt. Men nivån på straffen var hårda på den här tiden. Den erfarenheten fick de idrottare som bröt emot amatörregeln också erfara.

Eric bytte efternamn till Myrskog och flyttade till Östersund. Han kom att bli en uppskattad hästuppfödare, travtränare och kusk. De flesta hade bara positiva saker att säga om honom. Man kan fråga sig vad som var motivet till fusket. Denna fråga har också den gamle idrottaren P-O Enquist försökt besvara i sin bok "Sekonden" där romanfiguren delvis lär vara baserad på Umedalens liv. Det kan inte ha handlat om pengar i alla fall. Kanske ville Umedalen bara pressa gränserna? Ge publiken det de ville ha, nämligen nya rekord. Det ska också sägas att han inte var någon dålig släggkastare. Det var flera tävlingar där han inte hade möjlighet att manipulera med släggan.

Eric Umedalen dog i cancer 1972 i Krokoms kommun, Jämtland.