Imorgon smäller det!

Här kommer lite allmänna sportskriverier om det som berör mig mest inom sporten. De idrottshistoriska inslagen i bloggen är fortfarande de viktigaste inläggen. Men jag har ju nyss kommit igång igen och det är ju trots allt OS. Naturligtvis kommer ju idrottshistoria att skrivas imorgon också när Finland och Sveriges möts, återigen i en viktig match.

Jag har mognat med åren och lärt mig hantera förluster som supporter mer och mer. Efter Turin 2006 var jag knäckt ett tag. Det var ju vårt OS(Ja, jag håller på Finland). Men det är klart, nu börjar nervositeten göra sig påmind. Det värsta av allt är att jag ska se matchen på jobbet också, bland en massa svenskar.

Finland fick äntligen lite stolpe in och det första OS-guldet sen 2002 blev igår ett faktum när Jauhojärvi-Niskanen vann lagsprinten. Jag orkar inte gå in på hela "fall-situationen" utan konstaterar bara att Finland inkasserade ett guld.

Jag konstaterar även att mitt Björklöven tog sin andra raka seger(tidigare 15 raka förluster(!). Den negativa kvalserien kommer dock än närmre hela tiden och jag tror inte "Löven" kommer att undvika att hamna där. Den dagen när vi ev. går in i kvalserien kommer man ju att vara ett vrak igen. En kvalserie är ALDRIG lätt!

Men återigen till matchen imorgon. Det kan gå hursomhelst. Men Sverige är för mig klar favorit. Hursomhelst så har vi i Finland vårt eget "evigt gröna träd", Teemu Selänne. Jag tar alltså till en JO Waldner-referens. Kineserna som kallar Waldner för "the evergreen tree".

Vem kommer inte ihåg JO Waldners sista show i Aten OS? Det var ett OS som gick ganska bra för Sverige. Men trots allt var det Waldners insatser som värderades högst av många, åtminstone hans "showande" var överlägset. Han tog nämligen ingen medalj utan förlorade bronsmatchen, men ändå vevades repriserna av hans omöjliga bollvinster under turneringen i TV-rutan hela tiden.

Det är lite samma sak med Teemu Selänne trots att han är lagidrottare. För även om hockeylejonen blir 4:a så är det ändå Teemu Selännes sista landskamper som man kommer att komma ihåg från detta OS. Teemu Selänne är hockeylejonen personifierad.

För alltid!

....och om Tuukka Rask spelar på topp imorgon kan Finland mycket väl vinna.

Jag dunkar väl in två klipp som avslutning. Två evigt gröna träd!





P.S

Varför ser inte Ryssland själva det som resten av världen ser? Att Ovechkin och Malkin inte ska spela i samma kedja. Att laget är felbyggt. Att laget skulle må bra av lite taktiska direktiv när det t.ex. är ett power break. Varför kan man inte ändra på sig? Tyvärr, OS har varit och farit för Rysslands herrlandslag i ishockey. Man får skylla sig själva. Att svälja stoltheten och börja göra saker på ett helt annat sätt, verkar inte vara ett alternativ. För ett par år sedan var det Bykov, nu var det Bilyaletdinov snart blir det någon annan precis likadan.

Björklöven och Finland i OS

Idrott är ibland inte alls kul. Särskilt om man är supporter.

Visst, året började bra för min del när Finland skrällde och vann JVM-guld. Men den glädjen varade inte länge, eftersom mitt älskade Björklöven började förlora. Ja, dom har faktiskt förlorat hela 14-matcher på raken och inte vunnit en enda match under 2014. Till en början så handlade alla förluster om en massa oturliga skador. Sen när spelare började komma tillbaka och prestationerna ändå blev bra, så fortsatte man förlora. Det har liksom gått troll i det hela. Det är helt sjukt faktiskt.

Det är en jättetärande situation runt Björklöven nu. Frågan är vad man ska göra? Jag har då inga klara svar. Men en sak är säker.  Björklöven måste gå ut och kommunicera med supportrar, sponsorer, m.fl. NUUU. Även om man säger att man bara jobbar på, så måste man liksom gå ut och säga det. Berätta hur man jobbar på helt enkelt. Detta gäller styrelsen, VD:n, sportchefen, tränaren och spelarna.

Laget är i princip klart för den "negativa kvalserien". Jag har hela tiden varit övertygad om att den tränare som ev. ska lotsa oss genom den kvalserien är Jens Öhman. Mycket med tanke på att han tog upp oss förra året. Men nu är jag inte lika säker. Det handlar trots allt om 14-förluster(helt sjukt). Löven måste få en positivare trend i laget innan kvalserien börjar. Annars blir det div.1 och totalt mörker. Oftast är jag mot att sparka tränaren. Samtidigt måste vi betala Öhmans lön om vi sparkar honom tills han ev. blir klar för en annan klubb. Men det är klart, om han är fel man på fel plats så måste det ju kosta.

RÖV! Hur blev det så här?

Ej heller går det bra för Finland i OS. Under 10km klassiskt för damer satt och såg framför mig hur Saarinen skulle bli 4:a. Det blev hon också.

Förra fredagen kallades i Finland för "the black friday" med tanke på skadorna på Mikko Koivu och Valtteri Filppula som tvingade dem att tacka nej till OS. Nu har jag kommit över det och ser ändå framemot Finlands matcher. Även om det blir svårt att nå längre än kvartsfinal. Vilken business NHL är ändå. Hårt matchande in i det sista. Tänk om Filppula inte hade behövt spela sista matchen....

Alla dessa om...

Nej, jag avslutar med ett fint finländskt idrottsögonblick från ett vinter-OS.

Detta är Toni Nieminen från OS i Albertville 1992:

Motorsport, Bengt Grive och George Harrison

Jag har väl aldrig varit någon stor anhängare av motorsport. Men som finländare har det naturligtvis varit svårt att inte följa med till viss del i varje fall. Själv kan jag inget om motorer. Men jag gillar kulturen runt motorer och bilar. I förlängningen är det så mycket mer än bara just bilar.

Nu är det så att SVTs nya öppet arkiv har lagt upp en riktigt läcker programserie från 1986 som handlar om svensk motorsport. Hjulens Hjältar! Du hittar den här.

I programmet medverkar även den legendariska sportkommentatorn och forne svenska mästaren i bordtennis Bengt Grive. I serien Minnenas Television ligger det nu också ute ett program om Bengt Grive från Lasse Holmqvists klassiska intervjuprogram "Här är ditt liv".

Till slut. Ett litet klipp med en favorit till mig. Det är formel1-anhängaren George Harrison som kort pratar om Ronnie Peterson. Ingen finns som bekant kvar i livet idag.



Trots att det gick dåligt för min favorit Kimi Räikkönen igår, måste man ändå glädjas med far och son Rosberg.

Anders Forsberg fick gå från Skellefteå

Anders Forsbergs stora misstag var att han informerade spelartruppen innan han informerade de styrande i föreningen, att han hade för avsikt att träna en annan klubb nästa säsong. Forsberg förklarar det själv med att han inte ville fortsätta ljuga för spelarna och att han därför tog beslutet att informera dom. Förmodligen var detta ganska spontant. Något som straffade sig. Det här med att man tycker att Anders Forsbergs engagemang skulle ha sviktat den senaste tiden tror jag inte på en sekund. Förmodligen var det någon eller några som starkt ogillade Forsbergs agerande och således drev fram frågan om att redan nu ta i bruk kommande säsongers tränartrojka. Det har även ryktats att han skulle ha försökt locka spelare till hans kommande klubb. Det tror jag inte på heller.

Anders Forsbergs tränarmeriter från de senaste åren talar för sig själva. Skellefteå är det första A-lag som Forsberg tränar och med dem har han nått två finaler på raken och hittils i år är man en suverän serieledare. Jag känner bara Forsberg genom TV-rutan. Men om det är någon tränare som verkligen har gjort intryck på mig de senaste åren så är det just Anders Forsberg. Han är verkligen elitserietränarnas gentleman nummer ett. Förutom hans lilla snedsteg när han informerar truppen först, så har han alltid agerat professionellt. Varför kan man inte ha överseende med det? Tvivlar man faktiskt på att Forsberg inte skulle ge allt för att vinna ett SM-guld denna säsong? Framför allt undrar jag om man inom Skellefteå AIK har rannsakat sig själva och reflekterat över om man har varit tillräckligt öppen och ärlig mot Forsberg angående kommande säsong. Skellefteå kan ha skapat den här situationen själva. Om Skellefteå hade varit inne i en djup nedåtgående spiral så hade jag förstått deras beslut. När jag hör ordförande Nordlund prata så känns det som att han ytterst motvilligt måste acceptera situationen att tränare kan vara klar för andra klubbar mitt under brinnande säsong. Det säger en hel del, klubbar tänker mest på sig själva, vilket de självklart måste. Men det ska ju sägas att oftast har ju klubbarna redan sitt på de torra inför följande säsong vilket innebär att man ofta har tränare kontrakterade från just andra klubbar. Den ena situationen ger den andra.

Det är klart, om Skellefteå vinner SM-guld i vår, då kommer ingen att tvivla på att det här var ett fel beslut. Men oavsett så har man slängt ut en kär medarbetare i kylan. En tränare som hade gett sista blodsdroppen för att laget skulle få ett SM-guld. Anders Forsberg kan vara klar för Modo och Modo hade kunnat bli en kommande motståndare i ett elitserieslutspel. Men jag ser ingen känslighet i det, eftersom vi vid det här laget har lärt känna Forsberg som en professionell tränare. Däremot var det ytterst känsligt för flera år sedan när Roger Melin tränade Rögle i en kvalserie, samtidigt som hans kommande arbetsgivare Linköping också spelade i samma kvalserie. Då handlade det om att följande säsong få träna i allsvenskan eller elitserien.

Nu sjösätter Skellefteå en ny tränarorganisation där jag har förstått att förutom värvningar så ska även general managern Lasse Johansson ansvara för laguttagningar. Johansson säger: "-Jag är ytterst ansvarig för det i fortsättningen. Tanken med den nya rollen och den nya organisationen är att tydliggöra rollerna inför framtiden i den här föreningen." För mig spontant så känns det som att det blir mera otydligt. Man måste väl ha en ansvarig tränare som står i båset? Eller kanske inte. Jag är väl bara gammalmodig.

Nu återstår det se vart Anders Forsberg hamnar nästa år. De flesta tror på Modo. Det ska sägas att han förmodligen hade haft en lugnare situation om det inte vore för att han är en väldigt het tränare på marknaden. En tränare med färre alternativ hade kanske varit tvungen att vänta tills efter säsongen för att göra klart med ny klubb. Visst, ingen tvingade Anders Forsberg att skriva på för en ny klubb. Men på samma gång som Skellefteå AIK visade intentioner på att man inte ville förlänga så kände väl Forsberg att han ville smida medan järnet var varmt. Många bra anbud hade kunnat gå förbi. Jag vill också tillägga att mediatrycket förmodligen har gjort sitt. När frågorna blev många, ville Anders Forsberg vara öppen och ärlig med sina spelare. Det resulterar i ett klubben sparkar honom med motiveringen att hans engagemang inte har varit 100%.

Förövrigt är jag Björklövare, om någon undrar.

Björn Borgs garageportar!

Det var mot dessa portar som underbarnet Björn Borg stod och nötte tennisslag hemma i Södertälje.



Kul att de får se lite dagsljus. Nu är det läge att hitta något ställe för dem där de kan visas upp.

En fuskare

Vem ska tro på Lance att han var ren när han slutade trea i touren 2009? Som han själv säger i intervjun hos Oprah, han är inte den mest trovärdiga mannen i världen förtillfället.

Kan inte annat än hålla med.

Vi vet alla att cyklingsporten är totalt genomsurad av dopade tävlingscyklister. Lance Armstrong känner inte dåligt samvete för att han har varit dopad. Det måste han ju få känna, om han verkligen känner så. Förhoppningsvis kommer även han till insikt nångång.

Men åter till cykelsporten. Lance älskar cykling. Men tyvärr Lance, din sport är genomrutten. Förmodligen är du så bra att du hade varit en toppcyklist utan dopning. Du kanske även kunde ha vunnit nångång, men precis som du säger, sju raka vinster i Tour de France fixar förmodligen ingen odopad. Du är precis som dom andra Lance. Du precis som alla andra har haft ett val. Att dopa sig eller inte dopa sig. Bittert att just din sport ska vara drabbad av dopning. Nu måste även jag dopa mig, tänkte du. Sedan blev du förmodligen världsbäst på dopning också. Det gäller att vara tävlingsmänniska i allt.

Problemet i mitt tyckte med Lance Armstrong är att han kände sig som en vanlig tävlingscyklist. Vad gjorde en vanlig tävlingscyklist? Jo, en vanlig tävlingscyklist dopade sig.

Borde Armstrong dömas hårdare än andra dopade cyklister? Det kan inte jag bedöma. Vad jag vet är att han kommer att dömas hårdare. Har man så länge och efter sådana framgånger dels tillskansat sig så mycket pengar och framförallt sårat så många människor, så är svaret givet. Drevet kommer att vara ett av de största någonsin.

För sårat människor det har han gjort. Eftersom Armstrong hade bestämt sig för att hela tiden neka till dopningsanklagelserna, så måste ju situationen ha blivit ohygglig eftersom han hela tiden var tvungen att idiotförklara sina belackare efter sina framgångar. Under hela denna tid, lyckades han stå pall för trycket. Många hade nog brutit ihop. Det hoppas jag i alla fall. För det hade isåfall varit ett hälsotecken.

Vad händer nu då? Ja, det vet ingen. Men jag tror att domen mot Lance kommer att slå hårt. Nu pratar jag inte om bestraffningar inom rättsväsendet eller inom idrotten. Jag pratar om folkets dom.

Armstrong får nog gå och hoppas på att Usain Bolt avslöjas som dopad, för att slippa lite fokus.

Dokumentär om Sixten

En riktigt bra och känslosam dokumentär om Sixten Jernberg i SVT av Jens Lind.

Kan ses här!