Jag har saknat den där riktiga lusten att blogga. Därav denna långa paus.
Så mycket jag borde ha skrivit om. Sävar-sonen Assar Rönnlund gick ur tiden, Peter "Foppa" Forsberg lade skridskorna på hyllan, Finland vann VM-guld i ishockey, Viljo Nousiainens sexövergrepp, Ricky Bruch dog efter en tids sjukdom osv.
Björklöven lever! Umeås näringsliv och befolkning har tillsammans jobbat för att Björklövens konkurs ska hävas. Nu har det unika hänt. Man har överklagat en konkurs som man själv har begärt sig i. Detta är väldigt sällsynt inom affärsvärlden och förmodligen är det första gången det händer i idrottssverige.
Nu gäller det bara att säkra elitlicensen. Sen gäller det att börja med en stram organisation där mycket ideelt arbete kommer att behövas.
-------------------------------------------------------------------- Mången har irriterat sig på Bengt-Åke Gustafssons humör i samtliga intervjuer senaste året, däribland jag. Men även om det är 4 år sedan B-Å kammade hem allt, så får vi inte blunda för de insatser tre kronor har gjort åren 2007-10. Sverige har utan de främsta stjärnorna från NHL år efter år lyckats ta sig förbi kvartsfinalen i hockey-VM. Kvartsfinalförlusten mot Slovakien i OS var definitivt ett debakel, men 1 OS-guld, 1 VM-guld och 3 VM-brons är ett oerhört bra facit. Jag kan tänka mig att det finns flera punkter där B-Å inte har varit tillräckligt bra för att leda Sverige, men han har valt att leda laget på sitt sätt.
Tiden har nu verkligen kommit för ett förbundskaptensbyte. Nu kan tre kronor gå vidare med Per Mårts och "matchens stora kung" Bengt-Åke Gustafsson, som "Ankan" kallar honom i matchen mot Sovjet i VM-87, kan gå vidare i sin tränarkarriär.
Sällan har jag garvat så mycket som efter Bengt-Åkes time out i bronsmatchen. Det kunde te sig osportsligt och man får inte förnedra motståndaren. Men jag tycker att tyskarna bör ha överseende när de hör förklaringen. Snacka om att B-Å var nöjd med den passningen till mediakåren.
-------------------------------------------------------------------- Att Tjeckien kan vinna årets VM får mig att drömma om att Finland ännu en gång kan göra det som dom gjorde 1995. Tjeckien visar att det inte behövs alltför många storstjärnor för ett ta hem ett VM-guld. Det behövs bara en massa hjärta för att lira hockey.
Ja, naturligtvis behöver man en massa flyt och en gnutta tur också. Vilket i och för sig inte brukar vara Finlands grej.
Läste att Floyd Landis erkänner dopning. Han fråntogs ju sin seger i Tour de France 2006 efter att ha blivit fälld för just det. Då erkände han minsann ingenting. I flera år har han bedyrat sin oskuld.
Nu efter ett par år erkänner han alltså bloddopning och pekar samtidigt ut Lance Armstrong. Den sexfaldige Tour de France-vinnaren har ju ofta omgärdats av dopningsmisstankar.
Själv vet jag inte vad jag ska tro. Men jag tycker det är intressant att många idrottare till slut erkänner. Däremot förstår jag inte hur många av dem har klarat av att ljuga i flera år.
Hockey-VM är slut för mitt Finland. Ett VM som började med en chockartad förlust mot Danmark. Efter det spelade Finland med kniven mot strupen i flera matcher. Till slut blev man dock klar för kvartsfinal. Väl där blev det respass mot Tjeckien på straffar. Tungt!
Finland har haft problem med målskyttet i detta VM och man har saknat dom där naturliga målskyttarna. Men vi har fått se ett par nya ansikten i årets finländska lag och det är positivt för framtiden. Återigen blev det alltså respass redan i kvartsfinalen. Jag kan inte erinra mig senast Finland mötte en av de svagare nationerna i kvartsfinalen.
Tre Kronor verkar nu bli den största utmanaren till Ryssland om VM-guldet, även om Tjeckien i semifinal naturligtvis inte är någon lätt match. Jag blir imponerad av Sverige. Det kan gå ett par år när man inte rosar marknaden i storturneringar. Men när man väl lyckas så når man ofta ända fram till guldet. Men frågan är om något lag kan slå Ryssland nu? Jag har svårt att tro det.
Så var det då dags för mitt Finland att ta ut sin OS-trupp till OS i Vancouver. Jalonens nominerade trupp hittar du här.
Jag saknar några namn såsom formstarke Jussi Jokinen, Ossi Väänänen och Sean Bergenheim. Den största skrällen var nog Janne Niskala och jag tror många höjer ögonbrynen till den uttagningen. Men det är ju inte en lekman som jag som tar ut truppen, utan den personen är Jukka Jalonen och som förhoppningsvis ska ta Finland till framgångar. Men i OS blir det nog svårt. De stora favoriterna är Kanada och Ryssland. Finland ses nog inte som den största utmanaren till dessa två.
Teemu Selänne och Saku Koivu är två "gubbar" i den finländska truppen. I övrigt har vi kunnat se andra gubbar såsom Serjei Fedorov, Jaromir Jagr, Nicklas Lidström m.fl. blir uttagna till sina respektive länders OS-lag. Naturligtvis är det kul att se att dessa fortfarande håller måttet. Dessa spelare var stora stjärnor när jag började följa med hockey i tonåren. Särskilt Lidström håller hög klass ännu idag. Men man kan också se det som ett svaghetstecken när dessa spelare blir uttagna. Kanada hade i mitt tycke ett alltför åldersdiget lag för 4 år sedan i Turin. Då stod t.ex. Sidney Crosby och knackade på dörren men togs bara ut som reserv. I år är det den nya generationens kanadensare som ska ta laget till framgång.
Bloggen handlar främst om idrott som har varit, men det blir även inlägg om aktuella sporthändelser. Trots allt har ju dagens idrottare, lag och evenemang en historia som de bär med sig. Det kommer även att bli ett och annat inslag från mina "hemmaplaner" Österbotten och Västerbotten. Ni får stå ut med mycket ishockey, framförallt mitt kära Björklöven.
Inlägg
